Post-dagsverkeinvalido

Jag är så fantastisktinihelvetesjävla trött. Kroppen bah "Ööuehöö! Vill inte!" Jag känner mig som en daggmask i en vattenpöl. Eller som jag tänker mig att de känner sig: "Fan, det är kallt och äckligt här, men jag orkar fan inte åla mig ur och lägga mig någon annanstans, jag får helt enkelt bli kvar här som ett invalido och hoppas att någon barmhärtigar sig över mig och kanske petar mig till ett bättre ställe. Tills det händer får jag väl bah chillaxa och se lite sådär glansig och äcklig ut." Ja, alltså, jag ligger ju i min säng och inte i någon vattenpöl, men ni får väl tänka lite metaforiskt.

Men nu när jag tänker efter trivs nog daggmaskar med att ligga och åla i vattenpölar. Jävligt dålig metafor med andra ord. Jag kanske snarare känner mig som en daggmask på torr asfalt. Talesättet "like a fish out of water" borde ändras till "like a daggworm out of puddle."

Jag har helt tappat tråden bakom flötet, så jag ska nog lägga ner nu. Dags att sluta se sådär glansig och äcklig ut och svida om till något mindre trashigt. I afton blir det nämligen karaoke på Gotlands nation. Det kan bli något.

Hua! Livet vissa dagar alltså.

(Ja, jag vet att jag sa att jag skulle fixa ett mer substantiellt inlägg, men jag tyade jävlariatt inte)