lördag 1 september 2012

Torsdags(ehem)toppen: Harry Potter-karaktärer

Som ni märker så publicerade jag ingen lista igår. Det beror dels på att jag glömde bort det och dels på att när jag väl kom ihåg att det var listdags var klockan redan nio på kvällen och då orkade jag helt enkelt inte skriva någonting. Så en liten ursäkt är väl på plats till systrar och eventuella läsare som hade förväntat sig en lista när det inte fanns någon: Förlåt.

Veckans listtema är ett ämne som samtliga systrar går igång på och därmed är det ingen som har en fördel över de andra gällande varken kvalitet eller kvantitet. Idag (eller igår då för mina systrar) listar vi nämligen de fem bästa Harry Potter-karaktärerna. Jag tror knappast att själva ämnet behöver någon längre introduktion, så vi sätter igång med listandet direkt.



5. Horace Slughorn. Lite otippat att Professor Slughorn kvalar in på min lista kan tyckas, men hear me out. Eftersom man får uppleva hela bokserien vinklat ur Harrys perspektiv, eller i bästa fall från något av de andra Gryffindorelevernas perspektiv, så blir alla Slytherinare särdeles smutskastade då de, som vi ju alla vet, är Gryffindors ärkerivaler. Man blir hela tiden införstådd med att Slytherin-elever är sluga, fega och onda och alla dessa egenskaper förkroppsligas i tidernas ondaste trollkarl och tillika forna Slytherin-elev Lord Voldemort. Man kan alltså konstatera att det är lite si och så med Slytherin-elevernas rykte i trollkarlsvärlden. Alla ens förutfattade meningar om Slytherin kullkastas givetvis i upplösningen av bokserien då det visar sig att Snape i själva verket är den mest uppoffrande och modiga karaktären av alla, men mer om det senare. Det jag vill komma fram till är att Horace Slughorn, lärare i trolldryckskonst i den sjätte boken, uppvisar en betydligt mer nyanserad bild av en Slyhterin-elev. Trots att Slughorn tidigare tillhört detta "onda" elevhem och trots att han, efter att Snape lämnat Horgwarts, även blir elevhemsföreståndare för det så är han en ganska sympatisk karaktär. Visst är han ganska elitistisk då han väljer in speciellt talangfulla elever till sin "Slug Club" och visst visar det sig att det var han som avslöjade för Voldemort hur man splittar sin själ, men han uppvisar en väldig ånger och skam över att han gjort detta. Och påtryckningar från Voldemorts anhängare till trots så är han den goda sidan lojal. Jag vill mena att Slughorn förtjänar en femteplats då han uppvisar en mångfacetterad bild av Slytherinare och därtill är en ganska underhållande karaktär.




4. Fred och George Weasley. Jag vet att det är två karaktärer, men inte fan kan man sära på de här två. Det vill säga om man inte är J.K. Rowling och väljer att döda en av dem! Douchefuck. Hursomhaver, Fred och George är, som ni kanske vet, comic relief-duon nummer ett i Harry Potter-serien. J.K. Rowling är en väldigt komisk författare både när det kommer till karaktärsporträtt (spana bara in familjen Dursley) och dialog. Fred och George tillför alltid något underhållande med sina synkroniserade anmärkningar. Dessutom är de väldigt tilltalande om man, som jag när femte boken begav sig, är en skoltrött gymnasieelev och läser om tvillingarnas beslut att på högljuddast sätt möjligt lämna stuielivet bakom sig och istället ägna sig åt sin passion som i det här fallet är att tillverka skämtprodukter.




3. Hermione Granger. Den enda av de tre huvudkaraktärerna som är med på listan. När det i fiktion bara finns en kvinnlig karaktär i en grupp av män (i det här fallet en väldigt liten grupp, men ändå) får hon ofta en nominell roll som just den förnuftiga "tjejen" eller i värsta fall "kuttersmycket" och finns representerad enbart i egenskap av att vara kvinna, men det är inte Hermione. Visst introduceras hon som den lillgamla och snusförnuftiga plugghästen i början av Harry Potter-serien, en ganska tröttsam stereotyp, men hon utvecklas snart till att bli en mer rebellisk karaktär. Hermione är ofta den som räddar Ron och Harry ur knipa och den som kommer på smarta lösningar tack vare att hon lyckas hålla huvudet kallt. Jag vill dock göra det klart att jag skiljer mellan bok-Hermione och film-Hermione. Bok-Hermione är en relaterbar karaktär som känns igen på sitt stora burr till hår och sina lite för stora framtänder medan film-Hermione ser ut att vara direktimporterad från planet babe. Bok-Hermione är dessutom ganska hård och tenderar att bli arg snarare än ledsen (kan bara minnas att hon gråtit en gång i bokserien). Film-Hermione ser däremot ut att vara gråtmild i i princip varenda scen.




2. Minerva McGonagall. Vilken jävla järntant! McGonagall är elevhemsföreståndare för Gryffindor och vice rektor på Hogwarts. Hon är den där stränga men rättvisa läraren som jag inbillar mig att alla aspirerande lärare vill bli. Jag gillar att hon inte blint favoriserar sitt eget elevhem och heller inte skyr att straffa Gryffindor-elever när det behövs. Jag vet inte vad mer jag kan säga. Hon känns som en typisk tant man önskar att man vore släkt med: gammal som gatan men hård som sten. Sen är det också ballt att hon är en animagus och att helt fantastiska Maggie Smith spelar henne i filmerna (Rowlings personliga val av skådespelare).





1. Severus Snape. Inte helt otippat val av förstaplatsare kanske, men Snape är en av de mest fantastiska litteraturkaraktärerna någonsin. Typ. Jag vet att han är ett svin mot Harry genom hela bokserien och att han fräckt favoriserar alla Slytherin-elever, men till syvende och sist är han ändå hjälten med stort H. Just Rowlings genidrag att hålla Snapes egentliga lojalitet hemlig till slutet i den sista boken gör bara att läsaren blir ännu mer bestört när hon inser att hon, liksom Harry, har missbedömt Snapes karaktär något kopiöst och att han kämpat för den goda sidan hela tiden. Han är den mest uppoffrande karaktären som aldrig fick någon upprättelse under sin livstid. Därjämte har han en tragisk bakgrundshistoria och är mer av en trovärdig produkt av sin svåra uppväxt än Harry (som ofta inte verkar ha tagit någon skada alls av att han behandlats som skit hos Dursley-familjen). Alan Rickmans gestaltning av Snape är dessutom helt makalöst bra. En mycket värdig vinnare av veckans förstaplats.




Nämnande av bubblare den här veckan uteblir då den listan hade blivit alldeles för lång.

Glöm inte att kolla in mina systrars listor här och här. Den här veckan skiljer sig våra åsikter dock inte särskilt markant åt, men några skillnader finns det allt!






1 kommentar:

  1. Vad är det för fel på mig, varför måste jag börja lipa bara jag ens läser om Harry. Alltså... så jävla sorgligt. så jävla fint. Harry alltså. Det bästa den här världens fått. peace out

    SvaraRadera